86 años / 86 år

Valdré menos cada vez que me vaya acostumbrando a necesitar más cosas para vivir, cuando olvide que es posible estar privado de todo sin sentirse infeliz. Así he aprendido a vivir y eso me hace tanto más temible como apasionado defensor de un ideal que se ha reafirmado y fortalecido en el sacrificio. Podré predicar con el ejemplo que es la mayor elocuencia. Más independiente seré, más útil, cuanto menos me aten las exigencias de la vida material.

Fidel Castro, en una carta a su hermana Lidia desde la prisión luego del asalto al Cuartel Moncada.

[Diciembre 2011. Trinidad, Cuba]

--- 

Jag kommer att vara mindre värd varje gång jag vänjer mig vid att behöva fler ting för att leva, när jag glömmer att det är möjligt att vara i avsaknad av allting utan att vara olycklig. Så har jag lärt mig att leva och det gör mig desto mer hotfull som en passionerad försvarare av ett ideal som har bekräftats och förstärkts i uppoffrandets namn. Jag kan undervisa med exemplet som är den största retoriken. Jag kommer att vara mer oberoende, mer nyttig, ju mindre jag fäster mig vid livets materiella krav.

Fidel Castro, ett brev till systern Lidia skrivet från fängelset efter angreppet av militärgarnisonen Moncada.

[Decembre 2011. Trinidad, Kuba]

A contraviento / I motvind

Desde las comodidades de Nueva York se juzgaba con no poco horror y lástima a los habitantes de estas regiones exóticas y olvidadas, marginados de la producción y el consumo de bienes materiales. Era imposible, desde allí, percibir las compensaciones de esta vida desprovista de abundancia; apreciar, por ejemplo, lo reconfortante y agradable que era sentir una mayor dependencia de la relación con otros seres humanos, tener que apoyarse en el afecto, en la mutua noción de vulnerabilidad, en la solidaridad colectiva. Hasta para entretenerse dependían aquí los unos de los otros. 

Fragmento de "Waslala" de Gioconda Belli

[Diciembre 2011. Trinidad, Cuba]

--- 

Ifrån New Yorks bekvämlighet dömdes, med ej blygsam förfäran och medömkan, invånarna från denna exotiska och bortglömda trakt, utestängda från tillverkningen och förbrukningen av materiella ägodelar. Det var omöjligt, att därifrån, begripa kompensationen av detta liv utan överflöd; att exempelvis uppskatta, det behagliga och trivsamma med att känna ett större beroende av relationen till andra människor, att behöva stödja varandra i tillgivenhet, i den ömsesidiga vetskapen om sårbarhet, i den kollektiva sammanhållning. Här var de till och med beroende av varandra för underhållningens skull.

Utdrag ur "Waslala" av Gioconda Belli

[December 2011. Trinidad, Kuba]